Hej Bloggen… *klyssjigt va*

Ja, det var ett tag sedan och mycket har hänt. Jag ska vara ärlig och säga att det inte riktigt gick om jag ville, nu ligger jag på + 6 kilo vilket inte var det jag tänkte på när jag började med det här.

Klart jag fattade att det skulle gå upp när jag tog den där hamburgaren men när jag sen tittade ner på vågen, speglade magen så ville jag bara lägga mig ner och… försvinna. Det var inte så här det skulle bli… INTE!

Om jag ska gå vidare? Klart jag ska! Va fan jag kan ju inte säga att jag är nöjd med dessa +6 kilo så nu är det bara att köra vidare… tänka på vad man äter, motionen och det blir längre promenader för tyvärr så blir det inte lika långa promenader på lunchen längre. Så, tänka på kosten och höja dagens steg från 8000 till 10000.

Nu ska jag slicka såren… för ”tjockisar” springer inte Ångaloppet!

Är det sunt att få dåligt samvete när man äter 200 kcal för mycket en dag? Är det sunt att man straffar sig när man råkar eller av fri vilja äter för mycket?

Jag tycker inte det vid första tanken och det är just det jag gör varje gång pinnarna visar något över de 800 kcal jag ska äta. Att jag ibland vid kylen stoppar i mig saker som jag egentligen inte vill men kan inte stå imot för jag är så jävla hungrig. Och då gärna snabbt så att det går fort för att sen sätt mig ner, tänka och komma fram till att ”Nä, så får du inte göra… så nu får du träna bort det du stoppade i dig”. Jag småskrattar lite. Ni vet så där genom näsan lite hånfullt. De var inte så min bild såg ut kring den här utmaningen, jag hade en positiv bild av det hela. Inte att man skulle titta på mig med misslyckad blick ”Jaså, du klarade inte av att bara äta 600-800 kcal i 12 veckor. Flera tusen andra har klarat det men inte du!” och med besvikna rörelser ruska på huvudet.

Nu kanske jag målar upp en bild som inte finns men det är så tankarna går. Jag saknar det sociala samspelet som finns vid en middag. Jag saknar den glada jag, jag saknar den nöjda jag. Nej och åter nej! Jag ser inte lycka i mat utan det är som jag säger, det sociala samspelet en familj har vid middagsbordet där alla är glada (kanske är en utopi) och nöjda trots att man efter en lång dag inte har lust med någonting alls men man sitter ned tillsammans. Det saknar jag!

Ja men ha det då tänker ni! Ja det är just det jag ska ha från och med nu eller för att göra det enkelt för mig, från måndag. Det är starten på en vecka i alla mina beräkningar går från måndagar samt att det är en invägning då. Det kommer bli många löppass de kommande nätterna och jag kommer även sänka mitt mål. Jag kommer sänka från 75 kg till 80 kg för om jag är på den nivån så är jag på en bra sida av mitt BMI. Jag som 180 cm ska väga 80 kg för att det ska typ klassas som normalvikt, ja det är toppen av det och på gränsen till övervikt men det kanske är ett lättare mål för mig att nå. Samt tänk om man då drar sig ner mot 75 kg

Vi får se vad som händer… det vart en kort resa men det hände f-n saker på vägen (både bra och dåliga) Ja så blir det ibland och nu bjuder jag på låten… och höj volymen nu!!

Jag funderar mer och mer på den dagen. Att äta 600-800 kcal är egentligen inga problem under en avsatt tid utan det är det som kommer sen. När man ska börja äta ”riktig” mat och enl. fastslagna storlekar. Jag tror det är prövningen, den stora prövningen. Jag välkomnar att får börja äta igen, jag har gjort det till och från redan nu och kalla mig fuskare om ni vill, jag gör det inte. Det är en prövning att bara äta de man just då tog åt sig och inte gå tillbaka med orden ”det var ju så gott!”. Det är ju lätt hänt att man gör och det är ju det mönstret man ska bryta. Jag brukar tänka på vad min kompis Stoffe sa ”För att jag ska få äta den där godispåsen i soffan senare så ska jag ha gjort mig förtjänt av det”. Jag tycker det är en bra tanke, det kan vara vad som helst man kan göra men det är ju positivt om någon form av träning med i att göra sig ”förtjänt” av.

Jag har ju turen (eller oturen) att ha en dotter med diabetes typ 1 vilket gör att man inte kan äta när man vill eller vad man vill när man känner för det, det smittar av sig på hela familjen. Jag kan inte småäta eller för den delen bara äta för nöjes skull för då vill hon och då ska man räkna kolhydrater hit och dit, se att hennes sockernivåer inte blir fel inför natten. Ja, vi äter spontant också då vi ser diabetesen som en del i vårt liv men man väljer sina stunder för att ringa in själva saken. Självklart så är det inget hinder men det tar bort den spontana delen. Så äta när man måste jobba lite kring det blir inte samma grej, jag tror ni förstår vad jag menar.

Är tvungen att skicka med en låt som gör mig glad och danssugen…

Ja det var ett tag sedan man var här men nu är vi tillbaka.

Jag nåde igår den magiska gränsen eller jo jag tycker det och för mig var det så. Just det, det är -10 kg eller närmare bestämt -10,6 kg. Jag vet inte om jag hade kunnat pressa mig mer då jag har ”fuskat” lite eller jag har tagit beslut att äta vissa saker vid olika tillfällen. Det kanske har resulterat i att jag stannat upp en aning men och det finns även här ett men och det är när jag tittar på siffrorna. Jag har under 2 veckor förlorat 1,5 kg i fett och endast förlorat 100 gram i muskelmassa. Jag får säga att det är en bra väg och det ska jag fortsätta med. Just nu känner jag att jag ska äta vidare enl. modellen jag gör och inte göra avsteg förrns jag verkligen behöver. Nä man behöver verkligen inte göra det oavsett men om man vill (och så kan det vara) så ska man inte hålla tillbaka för den saken. Ja givetvis ska man inte ”Go Bananas” över den mat och dryck heller utan ät förnuftigt om du väl tagit beslutet att du ska göra det.

Jag får säga att denna vägning kom i rättan tid då jag förlorat en del av motivationen. Jag tycker det är ruttet just nu och vill egentligen skita i allt då jag saknar de sociala bitarna kring mat och dryck men efter en helg med lite godis, tårta och bulle, ja ni läste rätt! Godis, tårta och bulle så kände jag att ”jag är nöjd för nu” och det är på spåret igen. Det ända rådet jag har i den här frågan är, kan du inte så gör det inte då risken är att man fortsätter att gotta sig. Så read my lips ”Don’t do the crime if you can’t do the time”

Jag fick bakläxa från gruppmötet på Itrim, drick mer vatten så alla vänner även ni som inte gör det här. Drick 2 liter vatten om dagen… MINST!

Vikt150914

Ibland kommer jag till stunder då jag känner att det räcker, det är ok som det är.

I helgen var en sådan, jag åt mer och kanske lite ”normalare” än vad jag brukar men dock så hade jag koll på nivåerna. Jag vet att det är strongt av alla som gör det här nitiskt dvs. inget annat än sina 600-800 Kcal om dagen i 12 veckor. Jag trodde jag skulle klara det utan problem eller i alla fall klara det utan allt för stora fallbacks. I helgen åt jag lite mer och jag vet att det kommer påverka vissa delar i ”programmet” men jag skiter i det just nu. Jag äter 800-1000 Kcal om dagen och trots det så känner  jag ibland att jag inte riktigt ”lever”. Det är eller var inte huvudsyftet med förändringen. Förändringen var att komma ner i en behaglig vikt och behålla den. Ja, sen att träna och röra på sig mer är ju givetvis en sak som också hör till och de måste jag säga, den delen har boostat mig mycket. Jag ser verkligen fram mot att träna nu för tiden, jag springer längre och lättare och snittar 7-8 km per runda vilket är otroligt kul.

Senaste invägning var 86,3 kg vilket ”bara” är 0,7 kg ner förra veckan och jag kanske har kommit till nivån där jag planar ut och det blir lite tuffare att få till kilon i nedgång. Som det är nu så glider jag vidare och äter mina måltider om dagen vilket är mellan 800-900 Kcal. Jag är som sagt OK med tanken att det inte går lika fort som man vill för jag är ganska nöjd resultatet som det är, jag känner mig lättare, jag känner mig snyggare och jag kan faktisk le när jag ser mig i spegeln.

De mina vänner, det är ett kvitto bara det
(Nä, jag kommer ge järnet fortsättningsvis… Jag har inte slutat än.)

Jag är nöjd men ändå inte.

Jag hade personligen hoppas på 10 kg då det är en magisk gräns eller magisk vet jag inte men det är liksom ett avtryck på vägen, en milstolpe. Säg det, 10 kg ner. Visst ligger det bra i munnen? På något konstigt sätt. I alla fall, nu har jag gått in på LCD och lämnat VLCD bakom mig. Saken är att det blir ett roligare utbud av artiklar att äta men då kanske inte det godaste men i alla fall bättre. Samt att man kan experimentera lite själv (om man får? Gissa!) och då gäller det att i huvudsak hålla koll på följande

  • Kcal
  • Protein
  • Fett
  • kolhydrater

Vad gäller vitaminer och mineraler, det finns det andra medel som löser den saken så som denna. Och varför nämner jag det här? Jo, den stora biten i det här med jakten på kilon är att i 9 fall av 10 så är det man äter inte riktigt så gott som man önskat. Det finns saker man kan komplementera med under dagen som smakar gott men för den delen inte är sämre innehåll, drickkvarg är ett sådant exempel. Det kan även vara så att det är bättre många gånger men det här får man inte säga eller tipsa om (jag får men Itrim får inte) men jag utgår i från att vuxna människor kan tänka själva.

Då kan man ställa sig frågande till varför jag tipsar om det här när Itrim inte rekommenderar det, det är för att den stora tröskeln för mig är att jag äter  saker som jag inte tycker är goda, kommer inte tycka om dom heller men jag vill för den delen inte släppa tanken om att nå målet. Då har jag tittat på vägar som kanske hjälpa mig men för den delen inte göra avsteg från vägen om 800 kcal om dagen. det är därför jag tipsar om det. Jag tänker mer att tänk om man får äta goda saker under denna resa, tänk vad lätt det skulle vara då.

Jag kliver vidare mot målet i alla fall, 8 veckor kvar men på söndag väger vi igen, har jag tagit det sista kilot då eller har jag kommit till min platå? Vi får se!

Här i alla fall kvittot…
Vikt150831

Det är alltid en fråga hur man vill avancera i det här upplägget.

Det har varit en tuff prövning de här 4 veckorna. Jag tycker mig mest gnälla över saker och ting, ja så som mat etc. eller det är mest mat. Ibland har jag ”fuskat” för jag har vart så hungrig att det har gjort ont, det är en ganska jobbig känsla. Jag ställer mig även frågande till om det är rätt modell för mig eller om jag är lite för överkvalificerad. Och med det menar jag att jag kanske har ett annat träningstempo än vad den generella Itrim-kunden (detta är rena spekulationer från min sida) har, jag sprang midnattsloppet i Stockholm på 1.06.38. Min konditionstest visade överst på ”gröna” hos Itrim, hade jag vart lite snabbare så hade det inte funnits någon kolumn. Jag springer gärna 1-2 gånger i veckan och då gärna mer än 5 km. man kan säga att jag verkligen bränner. Ja, det kan ju även vara så att jag börjat bränna bara för jag började på itrim och tack för den ”spark i baken” men nu då?

I alla fall, jag hoppas dessa gruppträffar kan ge något men så här långt känner jag att det är mest ”Köp vår mat och träna lite i vårt rehab-gym så kommer du se resultat”. Alla kommer se resultat om man äter ca. 600 kcal om dagen i 3-4 veckor. Jag kommer i kväll väga in och jag hoppas då på ca. 4 kg MEN innerst inne tror jag inte det utan jag tror/hoppas det landar på 2 kg sen är det bara på med nästa steg, det är 800 kcal i 8 veckor. Jag har lärt mig att det finns alternativ och det kommer bli bra när man sen börjar äta igen för då kanske man kan köra 5:2 eller 4:3 eller kanske rent av 2:5. För som alla vet så har man kör 0:7 med underskott (om man räknar för män). Just det, jag får i alla fall nu äta saker med motstånd så som bars etc. samt drycker med annan smak… inte goda men godare än en tomatsoppa.

Vi får se, det är många funderingar och tankar hur man ska sätta upp målen men en sak vet jag, jag ligger i Ketos för min fru vill knappt sova i samma rum för man luktar konstant Aceton.

Återkommer med resultaten i morgon.

Just nu sitter jag och väntar på måndag, ja nästan i alla fall.

Jag är ju lite nyfiken på om veckan gett något i kg då jag stod still nästan hela förra veckan. Jag var ju tvungen att ta en extra VLCD vecka och ge mig f-n på att hålla mig till 600 kcal. Och det har jag gjort och träning ligger på 2 dagar i veckan som vanligt plus några löppass. Det är tyvärr jobbigt som f-n att gå på så låg kcal-diet under så lång tid men man får ge sig fan helt enkelt och från måndag kommer jag få äta mer mat vilket är mer lovande.

Det är även invägning på måndag som jag nämnde så vi hoppas på bättre resultat, det återstår att se.

Just nu står jag still.

Jag vet att jag styrt om kosten lite vilket kanske resulterat i att det är svårt att få den effekten man önskat. Jag har ätit havregrynsgröt på morgonen för jag grejar inte Itrims gröt, den smakar vedervärdigt efter 12 påsar. men då jag bygger på mig mer kolhydrater i kroppen så får jag gilla läget helt enkelt och äta det som finns dvs. de som inte smakar som jag riktigt önskar.

Sen ”fuskade” jag eller jag tog ett beslut att äta mat och ta några öl vilket gjorde att jag gick ur ketosen. Då är det bara att bygga upp den igen helt enkelt och med det sagt så kommer jag gå en vecka till på VLCD och sen nästa måndag växla till LCD. Nu kommer jag köra stenhårt på upplägget då det tog lite på mig att inte gått ner mer. Vägde mig hemma och då vägde jag 89,9 vilket är 0,1 ner. Nä, det har ingenting med att jag åt i helgen, jag har haft mindre ketos helt enkelt dvs. havregrynsgröten på morgonen.

Det blir att dricka frukost framöver och kanske ut och springa mer

Jag vet inte men det är stundtals svårt att låta bli men jag ska vara ärlig och säga att jag bokfört varje smakprov, ja det är väl klart att det hänt.

Med detta så är det inget som säger att jag gett upp eller inte kommer ge mig på mitt mål, klart jag ska. Den som gått på 600 Kcal om dagen och då i huvudsak på soppor eller andra drycker vet att man vill tugga. Man vill känna ett motstånd när man äter. Man saknar även andra smaker och det är inte det minsta konstigt. Och för att understryka igen, jag har inte gett upp, jag kommer inte ge upp! Jag kommer äta det som är sagt men jag kommer nog fördela om kosten mer. Jag kommer mer skräddarsy min kost ute efter Kcal behoven och lägga de större intagen där jag behöver de som mest.

Nu på morgonen äter jag en multivitamintablett samt havregrynsgröt, gröten ligger på ca. 130 Kcal och till det tar jag 1 dl minimjölk som är ca. 35 Kcal. Så sammanlagt blir det 165 kcal till frukost (Om jag tog Itrims så var det 180 Kcal). Det är ju ganska mycket tillsatser i Itrims påsar där av vitaminen. Jag mäter / loggar min kost med appen ”My Fitness Pal”. Det finns säkert 100:tals liknade men denna funkar ok för mig och tillsammans med min klocka som mäter stegen.

Man skulle kunna säga att det är 5:2 jag håller på med. Jag har dock lagt det mer på 0:7 då jag går på ca. 600 Kcal om dagen. På måndag är det tänkt att jag ska växla upp till kring 800 – 1000 Kcal men det finns vissa saker som gör att jag kommer fortsätta med mina VLCD måltider. Jag sitter ju uteslutande på mitt arbete vilket gör att energiutaget är ju ganska eftersatt under dagtid trots att jag går ca. 4000 steg på lunchen, så då kommer VLCD vara bra.

Jo, det jag kommer lägga fokus på är att äta något mer/större till middag då det är efter middagen det stora suget efter något kommer. Så med andra ord, jag kommer inte ge upp… varför skulle jag?

Så här ser det ut sedan starten vad gäller mina steg. Hade kravet tillsamman med Itrim på 7000 steg/dag men valde själv att höja dessa till 8000 steg/dag men vill verkligen ligga på 10000 steg/dag då det är ett rekommenderat värde (oftast). Just det, hur gick invägningen…
Steg Vikt2